Det karikatyrtecknare världen runt som ritar satirbilder har gemensamt är att de ger kritik mot makt och regering genom visuella metaforer. Bilder som kan tolkas på olika sätt, men som i själva verket är ett politisk kritik, ofta gjord av människor som är politiskt vänster eller fredskämpare. Budskapen riktar sig mot regeringen men lika viktigt, till samhället och folket. Det kan väl vara lite som propaganda för att kritiserar makthavarna, och därför är satirbilder enligt mig ett bra sätt att formulera det som sker runt omkring oss, speciellt i de samhällen där makthavarna inte gör det bästa för folket. Det väcker tankar och syn till de som kanske inte tänker på eller ser hur samhället ser ut och hur det kan förbättras, samtidigt som det förenar de folk som är emot vissa politiker eller regimen. Jag tänker Putin, Marudo, m.m, som inte står för vad många ser som ett demokratiskt samhälle. I världens "storebror-ser-dig-länder", länder där folket (som bara är ett folk och ingen individ) ständigt styrs och manipuleras, representerar bilderna stora delar av folket som inte har möjligheten att tala och säga ifrån, eller som inte vågar. (Länder som Ryssland, Kina, Mexico, Tunisien, Pakistan osv.) Efter att ha läst hur kontrolerande Kinas regimen är över folkets sätt att tänka så ser jag det positivt att satirtecknaren och författaren Pi San, likt så många andra politiska satirtecknare runt om i världen, står upp för sin rätt att tala och sin rätt att vara en individ genom sina tecknade filmer som kritiserar just det robotliknande samhället i Kina. Innan Putin hinner förbjuda det, ritar Michail Zlatkovskij upp satirbilder som föreställer en väldigt liten och maktlös Putin, som ses vara stor inför folket. Zlatkovskij säger själv att han idag, likt många andra, inte pratar om ledaren i vardagliga livet, att det är lite av en tabu. I det fallet kan åtminstone satirbilder tala för sig själva. "En penna kan vara ett kraftfullt vapen", säger ännu en av de politiska satirtecknarna, alla nämnda från K specials dokumentär "Satirtecknare", via svtplay.se.
Många teckningar förbjuds och censureras som ett svar eller hot från regeringar eller diktatorer runt om i landet, eftersom de visar en sida som de maktfulla vill dölja. Visst blir regeringen och politikerna påhoppade, kränkta. Men samtidigt är det ju den enda makten folket har, att yttra sig om sina tankar och åsikter, att på något sätt kunna säga ifrån och försvara sig. Att kunna försvara yttrandefriheten. Men har yttrandefriheten någon gräns? Hur långt kan den gå? I dokumentären tas det bara upp satirbilder som är riktade mot politiker som styr länder på ett sätt som går emot demokratin, vilket jag och säkert andra anser är ett bra redskap för att kunna säga ifrån. Men om satirbilder skulle göras utav de som tror på diktatur, extremhögern eller rasister, skulle det vara okej? Skulle det få publiceras i tidningar? För oavsett vad det handlar om, så triggar bilderna upp folk och får en att tänka till, kanske även hålla med om vad tecknaren vill säga. Därav blir det propaganda, som jag nämnde tidigare. Jag anser inte att det är okej att sprida rasism eller att uppmuntra vissa extrema ideologier, men jag ställer mig bara frågan, vart går gränsen? Är det okej för vissa människor att sprida budskap, men inte för andra? Vad händer när religion eller etniciteter blandas in? Är det mer okej att göra satirbilder av en viss religion än andra? Eller är allt okej? Yttrandefrihet handlar väl om att alla ska få sin talan? För mig skildrar det bara ännu mer hur blandat vårt samhälle är, hur många olika åsikter folket har. Kanske skulle det i framtiden väcka ännu mer konflikter mellan folk, istället för konflikter mellan länder?
Bilden "Pizzabuffé", gjord av Elisabeth Ohlsson Wallin, har det diskuterats mycket kring. Bilden är en satir, ett sätt med humor visa "allvarliga företeelser i samhället" som Elisabeth uttrycker sig enligt aftonbladets artikel "Konstverket: Kungens pizzabuffé - från Henemarks nakna kropp". Nog är konstverket allt vågande, men den har ett bakomliggande syfte, att visa på kvinnoförnedring och makt som går snett, med syfte på kungens fest-skandaler de senaste åren. "Jag är inte helt antimonarkist, men jag är känslig för maktmissbruk – när människor med makt får hybris och börjar göra vad de vill" säger konstnären och fotografen. Bilden har godkänts och betraktas som konst, men hade kungen själv fått bestämma tvivlar jag på att han skulle tyckt detsamma. På bilden ser vi drottningen skura på ett hakkors, som ska symbolisera drottningens bakgrund och att hon inte tagit upp sina ståndpunkter kring ämnet. Enligt mig är bilden väldigt extrem, men samtidigt, som jag diskuterat om innan, så är det ju ett sätt att skildra något som hänt och att påpeka ens åsikt. Är det rätt eller fel? Fotot publicerades i den socialdemokratiska tidskriften Tiden (Chefredaktör Daniel Suhonen). Rent hypotetiskt står chefredaktören för yttrandefrihet och skulle uppskatta denna typen av satir, men hade han uppskattat och publicerat en extrem satirbild som riktar sig till socialdemokraterna eller Stefan Löfven? Oklart. Hur som helst så håller jag fast vid att det är ett bra sätt att kunna yttra sig på, men hur fel eller rätt bilden är... kan jag inte riktigt komma fram till. Men om det är rätt att publicera satirbilder på diktatorer som ser ut som monstren, varför skulle det inte vara rätt att publicera "Pizzabuffé" och kritisera kungafamiljen?
Källor: http://www.svtplay.se/video/2630886/satirtecknare-demokratins-fotsoldater/satirtecknare-demokratins-fotsoldater-avsnitt-1, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15539732.ab
Många teckningar förbjuds och censureras som ett svar eller hot från regeringar eller diktatorer runt om i landet, eftersom de visar en sida som de maktfulla vill dölja. Visst blir regeringen och politikerna påhoppade, kränkta. Men samtidigt är det ju den enda makten folket har, att yttra sig om sina tankar och åsikter, att på något sätt kunna säga ifrån och försvara sig. Att kunna försvara yttrandefriheten. Men har yttrandefriheten någon gräns? Hur långt kan den gå? I dokumentären tas det bara upp satirbilder som är riktade mot politiker som styr länder på ett sätt som går emot demokratin, vilket jag och säkert andra anser är ett bra redskap för att kunna säga ifrån. Men om satirbilder skulle göras utav de som tror på diktatur, extremhögern eller rasister, skulle det vara okej? Skulle det få publiceras i tidningar? För oavsett vad det handlar om, så triggar bilderna upp folk och får en att tänka till, kanske även hålla med om vad tecknaren vill säga. Därav blir det propaganda, som jag nämnde tidigare. Jag anser inte att det är okej att sprida rasism eller att uppmuntra vissa extrema ideologier, men jag ställer mig bara frågan, vart går gränsen? Är det okej för vissa människor att sprida budskap, men inte för andra? Vad händer när religion eller etniciteter blandas in? Är det mer okej att göra satirbilder av en viss religion än andra? Eller är allt okej? Yttrandefrihet handlar väl om att alla ska få sin talan? För mig skildrar det bara ännu mer hur blandat vårt samhälle är, hur många olika åsikter folket har. Kanske skulle det i framtiden väcka ännu mer konflikter mellan folk, istället för konflikter mellan länder?
Bilden "Pizzabuffé", gjord av Elisabeth Ohlsson Wallin, har det diskuterats mycket kring. Bilden är en satir, ett sätt med humor visa "allvarliga företeelser i samhället" som Elisabeth uttrycker sig enligt aftonbladets artikel "Konstverket: Kungens pizzabuffé - från Henemarks nakna kropp". Nog är konstverket allt vågande, men den har ett bakomliggande syfte, att visa på kvinnoförnedring och makt som går snett, med syfte på kungens fest-skandaler de senaste åren. "Jag är inte helt antimonarkist, men jag är känslig för maktmissbruk – när människor med makt får hybris och börjar göra vad de vill" säger konstnären och fotografen. Bilden har godkänts och betraktas som konst, men hade kungen själv fått bestämma tvivlar jag på att han skulle tyckt detsamma. På bilden ser vi drottningen skura på ett hakkors, som ska symbolisera drottningens bakgrund och att hon inte tagit upp sina ståndpunkter kring ämnet. Enligt mig är bilden väldigt extrem, men samtidigt, som jag diskuterat om innan, så är det ju ett sätt att skildra något som hänt och att påpeka ens åsikt. Är det rätt eller fel? Fotot publicerades i den socialdemokratiska tidskriften Tiden (Chefredaktör Daniel Suhonen). Rent hypotetiskt står chefredaktören för yttrandefrihet och skulle uppskatta denna typen av satir, men hade han uppskattat och publicerat en extrem satirbild som riktar sig till socialdemokraterna eller Stefan Löfven? Oklart. Hur som helst så håller jag fast vid att det är ett bra sätt att kunna yttra sig på, men hur fel eller rätt bilden är... kan jag inte riktigt komma fram till. Men om det är rätt att publicera satirbilder på diktatorer som ser ut som monstren, varför skulle det inte vara rätt att publicera "Pizzabuffé" och kritisera kungafamiljen?
Källor: http://www.svtplay.se/video/2630886/satirtecknare-demokratins-fotsoldater/satirtecknare-demokratins-fotsoldater-avsnitt-1, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15539732.ab